Vernissage torsdag 16 maj klockan 17-20 Still from Receding Triangular Square, 2012
Galleri Riis har glädjen att presentera en utställning med Virlani Hallberg (f 1981, Jakarta). I galleriets rum kommer två slags berättelser ta plats. En berättas med stillbilder och en med film. Ett övergripande tema i båda rummen är: vems berättelse är mest värdefull?
”Individual and collective trauma – the effects of violence – whether conscious or not, keep us bound to repetition. Ultimately, my work raises the question of whether it is possible to break away from this often self-fulfilling prophecy of individual suffering in order to create awareness of the psychological mechanism of the "double bind"? For in repetition, there is always transformation, too. In order to make this transformative power available, the appearance of "reality" as "real" and "given" has to be challenged. This can be achieved through fiction.”
Virlani Hallberg
I det inre rummet visas videoinstallationen Receding Triangular Square från 2012, ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Hallberg och konsthistorikern och psykoanalytikern Leon Tan. Människorna i filmen försöker på olika vis träda över gränser mellan medvetande och det omedvetna. Det handlar om ritualer för att komma i kontakt med sådant som inte kan beskrivas, om erfarenheter som inte låter sig mätas och traditioner som ibland måste utövas i det fördolda. Hallberg och Tan utnyttjar filmmediet för att behandla frågor om kolonisering, psykosociala trauman och förtryck. Den västerländska psykologin möter ritualer med ett annat ursprung. Då vetenskap inte är neutral finns det all anledning att se på de smärtsamma konsekvenserna av ett dominerande system: den västerländska psykologiska modellen har historiskt sett använts för att rationalisera och legitimera våld och förtryck av De andra.
I det första rummet har en historia klippts om, stillbilderna är tagna från Hallbergs egna film O från 2012. Dessa bilder utgör en alternativ historia där konstnären valt att reducera antalet synliga gestalter från filmens tre karaktärer till stillbildsseriens två. De arrangerade scenerna på galleriets väggar är inte bara bilder ur en film de är också arketyper tagna ur ett större mänskligt sammanhang. Film och bilder är oundvikligen förenklingar av komplicerade psykologiska transaktioner, och bilderna rör sig mellan individnivåer och samhälleliga strukturer. Vems blick tillåter vad? Rollerna är inte fasta, tvärtom verkar karaktärerna kunna bli varandra.
Hallberg tog examen 2012 från Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. 2012 deltog hon bland annat på Taipei Biennalen och hennes filmer har visats på Cinelux i Geneve, The 58th International Kurtzfilmtage i Oberhausen, Tyskland och Berlinale Film Festival. Kommande aktiviteter är bland annat soloutställning och workshop på 1335MABINI, Manila, Filippinerna och en performance och workshop på The Six Senses of Making Sense på The Metropolitan Museum of Art i New York juli 2013. Virlani Hallberg bor och arbetar i Berlin och Stockholm.
Björn Larsson och Oscar Furbacken deltar i utställningen "Paisajes del Norte/Northern Landscapes på Museum of Modern Art, Bogotá. Utställningen är kurerad av Jan-Erik Lundström och blandar konstnärer från Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island, bland andra Olafur Eliason, Elina Brotherus, Jorma Puranen Pia Arke http://www.mambogota.com/mambo/interna_secciones.php?subtitulo=Actuales
Kungl. Konsthögskolans masterstudenter i fri konst, åk 2, deltar i utställningen "24 Spacec - a cacaphony", Malmö Konsthall, tillsammans med ett hundratal konstnärer. Vernissagefredag 3 maj kl 17-21.
Malmö Konsthall vill med utställningen 24 Spaces visa ett antal icke-kommersiella konstnärs- eller kuratorsdrivna verksamheter. Det är ett försök att med Norden som utgångspunkt se på olika alternativa utställningsrum. Konsthallen har även bjudit in Sveriges fyra konsthögskolor samt Konstfack i Stockholm och Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn, för att belysa mångfalden i deras uttryck, deras likheter och olikheter.
Utställningen 24 Spaces skapar bokstavligen rum för icke-kommersiella verksamheter. Till utställningen har konsthallen delats upp i 24 rum (spaces) på vardera ca 80 kvadratmeter. Ett av rummen är placerat i parken utanför konsthallen.
Deltagarna har själva bestämt hur deras tilldelade plats ska användas och hur många som ska ställa ut. Några kanske väljer att presentera en konstnär, andra flera olika. Några rum har samma utställning hela tiden, medan andra byter konstnär och förändrar sin utställning under perioden.
Deltagare 1857 (NO) Det Kongelige Danske Kunstakademi (DK) Index – The Swedish Contemporary Art Foundation (SE) kim? Contemporary Art Centre (LV) Kling & Bang gallerí (IS) Koh-i-noor (DK) Konstfack, Stockholm (SE) Konsthögskolan i Malmö (SE) Kungl. Konsthögskolan, Stockholm (SE) Lilith Performance Studio (SE) NoPlace (NO) OEI (SE) PARENT (SE/IS) Pist Protta (DK) Ruler (FI) SIC (FI) The Gardens (LT) The Living Art Museum (IS) Tidens Krav (NO) Toves Galleri (DK) Transmission Gallery (GB) Umeå Konsthögskola (SE) Valand, Göteborg (SE) VI, VII (NO)
Kungl. Konsthögskolans masterstudenter i fri konst, åk 1, visar utställningen See-Saw i Verkstad: Rum för konst, Norrköping.
Vernissage: 10 maj kl 17, (kl 19 performance av Gustaf Londré) Utställningen pågår till den 2 juni 2013 Öppettider: fredag-söndag kl 11-15, eller efter överenskommelse Fri Entré
Utställningen See-Saw som visas på Verkstad: Rum för Konst är en grupputställning med arton masterstudenter i fri konst. Utställningen visar installationer, foto, video, ljud, skulpturer och performance. En reflektion av den bredd och variation i samtidskonsten som förekommer i Sverige idag och sätter sprätt på den traditionella konsten. Ordet See-Saw är ett skiftande känsloförlopp där stadier av känslomässig upp och nedgång påvisas, vilket är utställningens karaktär.
”Ställd inför ordet see-saw, utan djupare etymologiska kunskaper, kan man föreställa sig att ordet har kommit till som en beskrivning av det händelseförlopp som utspelar sig när två personer ska gunga tillsammans på en gungbräda. Medan brädan hålls rak sätter sig person A och person B ner samtidigt, i varsin ände, mittemot varandra. Båda står med fötterna på jorden och A ser B i ögonen. B skjuter plötsligt ifrån med fötterna och försvinner upp emot himlen medan A faller ner mot marken. Sedan skjuter A ifrån med fötterna, varpå rollerna byts. Förutsatt att A hela tiden tittar rakt fram, ser A sin vän B bara under korta ögonblick. Mellan dessa ögonblick är seendet ett förflutet ”såg”, tills att det återkommer igen, i nutid, förutsatt att A hela tiden tittar rakt fram.” (ur katalogtexten)
Medverkande studenter Kristofer Hedberg, Hanna Jagare, Pablo Sacristan, Emilia Ukkonen, Simon Skuteli, Dan Wid, Britta Persson, GustafLOndré, Leontine Arvidsson, Carolina Billvik, Paola Torres Nunez Prado, Lisa Gideonsson, Rebecka Bebben Andersson, Linus Nordensson Spångberg, Ulrika Lublin, Magnhild Øen Nordahl, Vanja Sandell Billström, Nikolaj Cyon
Verkstad: rum för konst är en plattform för samtidskonst i Norrköping. I stadens gamla industriområde anordnas utställningar och evenemang av olika slag. Verkstad: rum för konst har varit aktiv som konstförening sen 2009, och drivs av unga curatorer.
Presskontakt Kungl. Konsthögskolan Anne Joki Jakobsson, kommunikationsansvarig, 070-750 40 10 / 08-614 40 31
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Sju studenter vid Kungl. Konsthögskolan ställer ut i Arresten, som ligger precis bredvid Moderna Museet. Välkomna till vernissage den 18 april 2013, kl 17-19.
Release, installation och tal i Lumaparken, Hammarbysjöstad.
Onsdag 17/4 2013 kl 17.00.
Välkommen till release av DEAR PROCESS - arkitektur som kollektiv produktion, en skrift om arkitektrollen och arkitekturen i konsumtionssamhället.
Skriften utgår från att arkitektrollen för arkitekter i Sverige ännu inte har hittat sin form i konsumtionssamhället, utan dröjer sig kvar i förlegade strukturer. Genom att identifiera dessa improduktiva föreställningar och därmed hitta förklaringsmodeller och metoder som kan leda till en utvidgad förståelse av arkitektrollen och arkitekturen kan både arkitekter och arkitektur inta en mer aktiv roll i förhållande till samhällsutvecklingen.
Dear process - arkitektur som kollektiv produktion är resultatet av ett forskningsprojekt på Kungl. konsthögskolan under 2012 där praktiska experiment varvats med samtal och skrivande. I samband med releasen tas Lumaparken i anspråk genom en installation, ett tal och matservering. Installationen finns kvar under perioden 14/4-20/4 2013.
Program - siffrorna anger platser enligt bifogade situationsplan:
17.00 Samling vid amfiteatern i Lumaparken (1)
17.10 Tal (1)
17.30 Gemensam undersökning av installationen (1-4)
17.45 Release av skriften Dear process - arkitektur som kollektiv produktion och matservering (4)
Varmt välkommen!
Erik Torvén
Arkitektur som kollektiv produktion är genomfört av Erik Torvén med hjälp av konstnärligt utvecklingsmedel från Kungl. Konsthögskolan. Arbetet med texten har handletts av Helena Mattsson.
Tre av Kungl. Konsthögskolans f.d. studenter i fri konst - Tove Kjellmark, Jens Evaldsson och Marika Troili - medverkar i Art Hack Day som anordnas på Bonniers konsthall den 11-13 april 2013.
Åtta studenter på Kungl. Konsthögskolan står bakom utställningen "8 Målare från Mejan" som öppnar på Galleri Argo den 6 april. Utställningen pågår till den 4 maj 2013.
Foto: Sofia Ekström
8 Målare från Mejan: Anton Elfving, Sofia Ekström, Clara Gesang-Gottowt, Simon Gorm Andersen, Nils Johansson, Joakim Lager, Gustav Samrelius, Felix Vasquez-Aguilera. Verk av åtta studenter som våren 2013 avslutar masterprogrammet i fri konst på Kungl. Konsthögskolan.
"Efter en längre tids undersökande av "det dokumentära" både inom konst, litteratur och inte minst genom televisionens dokusåpevärld, där gränsen mellan fiktion och verklighet genomlysts intill upplösning, är det kanske en självklarhet att flertalet unga konstnärer i denna utställning väljer ett måleri som helt eller delvis frikopplats från en mimetisk tradition och som uttrycks genom färgens språkligheter och perceptuella kvaliteter.
Här finns referenser till olika måleriska språk men också spår av framkallningsvätskans alkemiska process - fotografiets längtan efter att bli måleri, penselskriften och handens ristande som ett slags daglig ritual där den infärgade ytan snarast bildar ett slags förteckning över dagarnas gång där varje enskild dag står i förbindelse med alla övriga dagar.
En till synes otidsenlig "informell kolorism" med avlägsna referenser till en Carl Kylberg eller en Åke Göransson kan skönjas. Här har färgen ett perceptuellt egenvärde som erfarenhet och ett anslag som följer färgens impulser och irrgångar på dukytan.
Bilden som hägring snarare än som föreställning/ förställning. Bilden som akt. - Det enda "realistiska" porträttet vänder ryggen mot betraktaren och vänder blicken in i den projektionsvita väggen...
En målning är ofta ett lagrande av bilder, färger och tecken där det "palimpsestiska" överlagrandet osäkrar tid och rum. Här finns plats för en annan slags historia. Jag ser dessa måleriska omtagningar som ett måleri om måleriet, ett om-måleri om man så vill, eller som det yttersta tunna skiktet i den måleriska traditionen (som palimpsest) där konstnären som deltagare i processen gör sitt eget tillägg eller reduktion. Tecken och språkligheter flyter omkring och förbinds med historien utan att därför söka benämnas.
Kanske har en statussänkning av måleriet erbjudit nya möjligheter som ett slags frizon för den enskilde utövaren? Den ambivalens som materialet i sig och dess specifika historiska status utgör, är för en ung människa, fortfarande, både avskräckande och djupt attraktivt.
Självklart finns anknytning till den samtida konstscenens diskurser och analysområden: "Materialet " har undersökts inom vitt skilda begreppsvärldar och länkat samman oss i ett tvärdisciplinärt samtal om vår framtid.
Inte heller kan det tyckas vara en slump att en konstnär som Hilma af Klint de senaste åren varit en alltmer frekvent referens i studenternas ateljéer och att i stort sagt "hela världen" just nu tar hennes konst till sitt hjärta.
Det rituella eller spirituella kan vara lika viktigt som det rent visuella. Om det är en återkoppling eller en omtagning får framtiden utvisa, om den finns! (Men om detta har någon annan redan skrivit!)" Filippa Arrias, konstnär och lektor i måleri, ansvarig för Målarstudion på Kungl. Konsthögskolan.
Om Björn Larsson Amazing collaborative work from Björn Larsson. 'Cars in Landscape' is a series of photographs depicting abandoned cars. The work is a result of an ongoing cooperation between Larsson who captures the monochrome images and an Egyptian hand-colourist who ‘translates’ the images. This way of producing the images sometimes takes several years.